Niferex

BEHÖVER JAG MER JÄRN?

JÄRNBRIST

När järnet i maten inte räcker till använder kroppen sig av sitt egna järnförråd för att producera röda blodkroppar. Kroppen använder med andra ord det egna järnförrådet för att upprätthålla en optimal hemoglobinnivå. Hemoglobinet sjunker först när kroppens järndepåer är sänkta/tömda. Järndepåerna mäter man med ett speciellt blodprov som tas venöst. (1)

VANLIGA ORSAKER TILL JÄRNBRIST (1)

rikliga menstruationer

graviditet

bloddonation

blödningar

ökad tillväxt i tonåren

lågt intag av järn via kosten

BEHOVET AV JÄRN

Både behovet av järn och förlusten av järn kan variera. Kvinnor efter menopausen samt män har ett dagligt järnbehov på ca 10 mg. Växande ungdomar och kvinnor i fertil ålder bör inta ca 15 mg per dag. Vid vissa tarmsjukdomar och absorptionsstörningar tas järn upp sämre i tarmslemhinnan och man kan därför behöva mer järn. (1)

JÄRN I MATEN
Hemjärn och icke-hemjärn

I maten finns två typer av järn: hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn är enklare för kroppen att ta upp än icke-hemjärn. Olika livsmedel innehåller olika mycket hemjärn eller icke-hemjärn. (2)

Kött innehåller både hemjärn och icke-hemjärn. Ju mörkare kött, som vilt, nöt eller lamm, desto större är andelen hemjärn. Medan ljusare kött som kyckling innehåller en mindre andel hemjärn. (2,3)

Grönsaker, frukt och spannmål

Grönsaker, frukt och spannmål innehåller endast icke-hemjärn som inte tas upp lika bra som hemjärn. Men här finns förstås många andra livsnödvändiga ämnen. Grönsaker och frukt innehåller dessutom C-vitamin som bidrar till att stimulera upptaget av järn. (2)

Järnupptaget kan hämmas av olika ämnen som finns i livsmedel:

Kalcium (2)
Kaffe (2)
Te (2)
Fytinsyra (finns i grovmalen spannmål) (4)

Det kan vara bra att undvika intag av ämnen som hämmar järnupptaget i samband med lunch eller middag. Drick hellre mjölk, kaffe och te till frukost och mellan målen. (2)

Vårt dagliga behov av järn, enligt de nordiska näringsrekommendationerna NNR: (5)

• Kvinnor: 15 mg
• Kvinnor efter fertil period: 8 mg • Män: 9 mg

Tabellerna visar det totala järninnehållet, alltså både hemjärn och icke-hemjärn i olika livsmedel. För alla livsmedel gäller värdet per 100 g ätbar mängd. Uppgifterna är hämtade från Livsmedelsverkets databas: livsmedelverket.se

Viltkött		Inälvsmat		Gris
Rådjur	2,5mg	Grislever*	23,1mg	Kotlett	1,6mg

Nötkött		Fågel		Skaldjur & ägg
Ryggbiff	2,2mg	Kyckling	0,9mg	Musslor	4,3mg

Fisk		Gryn okokt		Nötter
Lax	0,2mg	Bulgur	2,5mg	Hasselnötter	3,0mg

Grönsaker / rotfrukter		frukt		bär
Broccoli	1,1mg	Aprikos	0,5mg	Hallon	1,1mg

Ärter/linser		Frön		Mjöl
Kikärtor, torra	6,8mg	Linfrö	8,2mg	Vetemjöl	0,7mg

*Under graviditeten bör man avstå från att äta lever på grund av det höga A-vitamininnehållet. Leverpastej går däremot bra att äta även under graviditet.

Rådfråga alltid en läkare eller apotekspersonal vid symtom på anemi och innan du behandlar för järnbrist. Läs noga igenom informationen på bipacksedeln.

Niferex hårda enterokapslar (50 st, 100 st) innehåller järn (ferroglycinsulfatkomplex) och är ett receptfritt läkemedel vid järnbrist. Niferex enterokapslar är avsedda för vuxna och barn från 6 år som väger minst 20 kg. Använd inte Niferex om du är allergisk mot järn eller något annat innehållsämne i detta läkemedel, om du har en trång matstrupe, om du lider av en ärftlig blodsjukdom där järn lagras in i kroppen (hemokromatos), om du lider av sjukdomar med förhöjt järnvärde (kronisk hemolys, talassemi, övriga hemoglobinopatier), om du lider av sjukdomar där järn inte kan utnyttjas av kroppen (t.ex. sideroblastisk anemi, blyanemi) eller om du får upprepade blodtransfusioner. Tala med läkare eller apotekspersonal innan behandling påbörjas. Var särskilt försiktig när Niferex ges till barn. Läs noga igenom bipacksedeln. Datum för översyn av produktresumén: 05.03.2024. För fullständig produktinformation se www.fass.se

Referenser:

1. National Institutes of Health. Iron. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/

2. National Library of Medicine. Dietary Iron. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK540969/.

3. Giromini C et al. Benefits and Risks Associated with Meat Consumption during Key Life Processes and in Relation to the Risk of Chronic Diseases. Foods.

4. Richard F Hurrell. Phytic Acid Degradation as a Means of Improving Iron Absorption. Int. J. Vitam. Nutr. Res. 2004, 74(6), 445–452.

5. Livsmedelverket. Referensvärden för energi och näringsämnen. En sammanfattning av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023.